Äntligen tak!!

Äntligen börjar vi få lite tak över huvudet ;)

Idag har Tobbe Jr hjälpt Martin att lyfta upp takpannor. I hällande regn.

Själv jobbade jag 7-18 på Flügger och kunde inte hjälpa till. Men jag tog en sen lunchrast och smet upp till bygget.

Där möttes jag av två tappra och blöta karlar - om det vara av regn eller svett ska jag låta vara osagt.

Pannor i långa rader :)

Jag minns hur tungt det var att lyfta upp pannorna på garaget, så på ett sätt var det nästan skönt att "slippa" den här gången.

Men jag vill ju också vara med!

Jag bjöd herrarna på sushi efter jobbet i all fall. Jr tog en rätt utan fisk.

Dagens ungdom...

Perfekta hängrännor :)

Tobbe Jr har varit så snäll och hjälpt oss med hängrännorna till huset.

Eftersom han jobbar som plåtslagare vet han precis vad han håller på med. Jag har aldrig sett så fina hängrännor förut :)

Han bockar hängrännekrokarna med en perfektionistisk precision :p

Perfekt rad.

Visste ni att en hängränna faktiskt ska luta lite utåt? Det är för att om det regnar så mycket att rännan blir full, ska vattnet rinna utåt istället för in mot huset. Så klart! Det har Tobbe lärt oss :)

Dit med rännan.

Innerhörn kan vara lite krångliga, men det är ingen match för Tobbe.

Även om det krånglar lite så ger han sig inte förrän det är perfekt :)

Allvarligt talat så blir det faktiskt jättebra. Han är noggrann och envis.

Det är roligt att ha en kompis som är så duktig. Och i det här fallet en som dessutom är så snäll och hjälper oss så mycket.

Den dagen Tobbe bygger hus vet då Martin och jag vad vi ska göra ;)

Förstärkt gavel.

Som jag berättat tidigare ska vi ha ett stort skjutparti från Santex uterum mellan vardagsrum och altan.

Det här anskrämliga hålet kommer inom en

snar framtid prydas av något väldigt vackert :)

Skjut- och vikpartier brukar bara väldigt känsliga för rörelse och kan lätt börja kärva om man har otur och om man inte gör rätt och använder rätt material.

I vanliga fall brukar man ha en limträbalk ovanför ett skjutparti, för att det ska bli stadigt och inte röra sig och tyngas ner.

Men det blir inget som tynger ner just det här partiet, för all tyngd hamnar på långsidorna på vårt hus. Alltså skulle vi i sådana fall haft en balk som bara bär sin egen vikt.

Efter att ha pratat med takstolstillverkare, konstruktörer (både Santex och vår egna) och min käre far, kom vi fram till att hela gavelspetsen ska skivförstärkas.

Vi satte dit dubbla reglar, både invändigt och utvändigt, sen har vi limmat och skruvat fast plywoodskivor på båda sidor, innan vi satt panelen.

Här är bara insidan gjord.

Isoleringen påbörjad.

Skivorna är snart på plats :)

Alla skivor på plats och panel på nedre delen.

Så nu är det då tillräckligt stilla! Det känns så stabilt och bra :)

Tänk vad fint det kommer bli när glaspartiet är i och när halvmånefönstret ovanför är monterat, som pricken över i.

Vi längtar!!

Bekännelse ;)

Bygga hus är väl kanske vanligast att man gör, när man har varit tillsammans ett tag och kanske gift sig och skaffat barn och så...

Men jag och Martin träffades faktiskt för ganska exakt ett år sedan.

I början pratade vi om framtiden och om att eventuellt köpa en större lägenhet, eller ett hus, så småningom.
Men Martin tyckte att, hellre än att bo i ett dåligt isolerat gammalt hus med dyr uppvärmning och en planlösning som vi inte trivs med, så kunde vi väl lika gärna bygga nytt på en gång. 

Det här föreslog han när vi hade varit tillsammans i ungefär 3 månader.

Jag tänkte att han var helt galen!

Nog för att jag alltid velat bygga hus, men först tvärvägrade jag och tyckte att vi kunde väl vänta ett år i alla fall.

Efter mycket tänkande och funderande, sömnlösa nätter, en massa plus- och minuslistor och prat med släkt och vänner så tänkte jag till slut; ja, vad f*n, man lever bara en gång.

Både jag och Martin har några längre förhållanden bakom oss.
Det är väl inte så stor utmaning att hålla ihop en relation, om man bara går på restaurang och bio och gör en massa roliga, mysiga saker ihop.
Ska man lägga ner ett par tre år på ett förhållande som sen tar slut, så är vi nästan 30 båda två. Att börja leta efter sin livskamrat då känns inte så lockande för någon av oss.
Vi börjar ju bli lite till åren ;)

Så vi forcerar helt enkelt vår relation. Utsätter den för en av dom tuffaste prövningar man kan - för ett husbygge är ingen lätt sak.

Men än så länge har vi inte ångrat oss ens för en sekund :)

Det här är en jättebra start i livet. En bra investering i oss själva, på många olika plan.

Vi har lärt oss så otroligt mycket som vi aldrig skulle lärt oss annars.

Vi har lärt känna varandra, på ett helt annat sätt än vad vi skulle gjort annars.

Vi har verkligen provat våra styrkor och svagheter - och vi håller :)

Jag är så tacksam för allt det här har gett oss. Ser så mycket fram emot hur underbart vi kommer få det i vårat hem, som vi valt själva...

Fyllning var det här!!

Kent är helt klart en av världens snällaste människor.

Nu har han fixat jättefin fyllning till oss, som är så  pass bra att det bara är att lägga matjord direkt på sen.

Det är högar överallt!

Gräsmatta, here we come! :p

Det börjar likna ett hus nu ;)

Det är så obeskrivligt underbart att komma tillbaka från semestern och se att huset äntligen börjar se ut som ett hus! :)

Panelen börjar komma på plats...

...vindskivorna också :)

Det blir så stor skillnad att vi knappt tror att det är sant!

Då har vi ändå all läkt och alla foder och knutar kvar att göra, tänk vad fint det blir då! :D

Längtar, längtar, längtar! Vi vill så gärna flytta in nu!!

Men allt har sin tid och tålamod är en dygd ;)

Blodvite på bygget.

Här om dagen var jag och Jr på bygget en kväll och skulle sätta midjeplåt.

Precis i överkanten på panelen ska den sitta.

Jr höll i plåten, så det skulle bli rätt (han sommarjobbar som plåtslagare) och jag sköt med sikpistolen.

Då hände det en liten olycka...

                                     

Där spiken gick ut på baksidan av plankan hade Jr sitt finger. Då gick spiken rakt igenom fingret också!

Det var riktigt otäckt, men under omständigheterna gick det bra.

Tuff som han är gjorde vi klart midjan vi börjat med, innan vi åkte till akuten.

Där blev det några timmars väntan och sen röntken och penicillin.

Ville inte sätta ut några närbilder med hänsyn till känsliga personer, men spiken gick verkligen rätt in i fingertoppen och ut vid nagelbandet. Usch!

Man ska vara försiktig med farliga verktyg...

Jo, förresten, vår semester var helt underbar :)

Det gick bra att åka fyrhjuling till stugan.

Skönt att slippa bära all packning :)

Men blött, det var det...

Fast det var helt klart värt all lera för att få komma till denna enkla stuga :)

Näkten heter den här underbara, klara och kalla sjön.

Martin har lärt sig fiska och vi har haft det hur lugnt och skönt som helst :)

Livet är bra underbart!

Veckan som gått :)

Midsommarhelgen var helt underbar med massa sol och allt annat man kan önska sig :)

Det blev båttur till Torsång och dans runt midsommarstången.

Camilla åker ring efter båten.

På midsommardagen kom min mamma och hälsade på oss.

Med sin nya finbil :)

Sen blev det Midsommarrock i Vintjärn på kvällen.

Lillasyster Fanny och Camilla.

På bygget har vi äntligen fått ner ställningen från garaget.

Nu är det bara lite läkt och garageporten kvar :)

Jag tycker det är så fint!!

Nu smiter vi till sommarstugan i Jämtland ett par dar.

Ska bli skönt att komma iväg och koppla av och bara vara ett tag.

I normala fall brukar vi gå 2,5 km i skogen, längs myrkanter och över ett litet berg, från bilen till stugan. Men för att vara säker på att få med mig min kära Martin, har jag mutat honom med att han får ta med fyrhjulingen dit.

Det ska bli spännande och se om vi tar oss fram med den eller om vi bara fastnar. Det beror på hur blött det är i marken.

Hoppas det har torkat upp ordentligt...