Innan vi började med allt, när vi satt på vårt byggsamrådsmöte, sa vi att vi skulle vara klara med bygget i juni 2010.
Martins födelsedag är den 7 juni, då skulle vi ha inflyttningsfest. Det var lite övermodigt sagt ;)
Självklart ligger vi efter i tidsplanen. Men varför då?
- Kylan försenade gjutningen och ställde till det i största allmänhet, med maskiner som inte startade och stelfrusna människor.
- Det snöade som aldrig förr.
- Tomten överraskade oss rejält. Vi visste att det var mycket att fylla upp och vi räknade med att det skulle vara mer än vi trodde. Men det var ännu mer!
- Min farfar hamnade på sjukhus och innan vi visste vad det var för fel, trodde vi han skulle dö. Det blev en akututryckning till Uppsala och nu, efter ett par månader på sjukhus, har han äntligen fått komma hem.
- Vår vän som ska hjälpa oss att färdigställa huset blev också sjuk. Martin har jobbat mycket med honom förut och vet vad han går för, så vi valde att vänta på att han blir frisk.
- Allt tar längre tid än man tror.
Jo, att (ursäkta om jag upprepar mig); allt tar längre tid än man tror.
Fast man vet att det tar längre tid och fast man är inställd på att allt tar längre tid, så tar det ännu längre tid.
Det går ju inte riktigt att skylla på allt annat heller. Man måste helt enkelt planera in att det tar tid.
Visst känns det lite surt att vi inte har kommit så långt som vi ville.
Jag hade verkligen sett fram emot en kall dricka i sommarsolen på altanen. Men vi har ju kommit så pass långt ändå. Vi måste vara nöjda med det vi gjort hittills. Det blir ju fler somrar :)
Egentligen har vi inte så bråttom, vi bor bra där vi bor.
Nu har jag semester från Flügger, vilket innebär full fokus på bygget.
2 kommentarer:
Ni har kommit en väldigt bra bit på vägen. Bättre att låta det tar den tid det så att man blir nöjd med resultatet.
Tack Ika, det är så vi tänker. Man kan inte hålla på och stressa upp sig över datum så där.
Skicka en kommentar