Vindavledare & ÅB-plast.

På insidan av huset har vi börjat få dit både det ena och det andra.

Här är vindavledarna på plats.

Dom fungerar som ventilationsspalt och som vindtätning för isoleringen.

Sen var det dags för den åldersbeständiga plasten.

Det är en kombinerad luft- och ångspärr, så man ska slippa fuktproblem och onödig energiförlust, i åtminstone 50 år.

Christer, Martin & Tobbe Jr.

Dom ser rätt små ut från den här vinkeln. Kan bero på att det faktiskt är 2,50 m i takhöjd...

Nu kan det snöa bäst f*n det vill!

Så var det äntligen dags att lägga takpapp :)

Snön har hållit sig borta så taket var torrt och fint (till skillnad mot garagetaket som vi fick skrapa bort massa is från).

För att få pappen rak gjorde vi markeringar med snörslå.

För att få överlappningen åt rätt håll börjar man med nerifrån. Man häftar fast den först, sen är det en klisterkant som fäster i överlappningen. Efter det ska det på strö- och bärläkt, så hålls allt på plats :)

Man häftar fast pappen med en jätterolig grej, en slags blandning mellan hammare och häftpistol. Har ingen aning om vad den kallas, men fort går det :)

Tips: Jag sprang och langade upp papp och läkt och killarna häftade och spikade som bara den. Gick väldigt smidigt.

Ströläkten börjar komma på plats.

Först spikar man fast en läkt i varje takstol, sen lägger man en till i mitten.

Ett gäng nöjda karlar :)

Här är all ströläkt på plats.

Tips: Det blir stadigare om man får på bärläkten också (som man lägger på andra ledden), men det blir mycket jobbigare att ta bort eventuell snö. Därför valde vi, på Christers inrådan, att vänta med bärläkten.

Nu är det bara att sopa bort det som kan tänkas komma ner :)

Fullspikning :p

Man ska fullspika råsponten ordentligt så fort som möjligt, så den inte böjer sig.

Med fullspika menas helt enkelt att man ska sätta i alla spikar där dom ska vara, dvs två i varje takstol, i varje bräda.

Det blir några stycken...

Christer berättade en skräckhistoria om en som inte hade gjort det. Det gick illa.
Efter den historien var vi snabba upp och spikade ;)

Martin spikar på för fullt.

Jag fick låna Christers spikpistol :D

Behöver jag säga att det gick mycket fortare för mig? ;)

Snälla Tobbe Jr kom och hjälpte till han också :)

Jag måste tyvärr och till min stora sorg erkänna en sak: -Jag börjar bli vuxen.

Det var faktiskt lite läskigt att kliva runt där upp på taket.

När vi gjorde garaget gick det mycket bättre, fast det snöade och blev isigt. Men just för att det var sånt väder då, hade vi spikat fast reglar att stödja fötterna på. Det enda som var läskigt då var att jag hade Martins skoterstövlar i stl 43 på mig (jag har stl 37). 

Det var ju torrt och fint nu, till skillnad från när vi spikade garagetaket. Men ändå vågade jag inte lita helt på att mina skor skulle hålla mig kvar där uppe.

Jag har aldrig varit rädd på det viset förr, klättrade massor i träd och red dom största hästarna på ridskolan när jag var liten, utan att blinka.

Christer har läst i Illustrerad Vetenskap, om att man utvecklar den där risk- och konsekvensbedömningsdelen i hjärnan först vid ca 25 års ålder.

Det är därför bra rallyförare ofta är unga killar, dom har helt enkelt inte utvecklat det än.

Och det hade inte jag heller -förrän alldeles nyss.

Jag håller tummarna för att det inte bara är min fega sida som utvecklas med åldern -utan också den kloka ;)

Råspontare ;)

Då var råspontluckorna på plats på hela taket.

Dom är precis så breda (eller smala) att jag kan bära dom under armen :)

Det är väldigt smidigt att ha färdiga luckor så där, går mycket fortare än att bara ha lös råspont (eller råspontare som jag och mellansyrran kallade det när vi var små -det är väldigt bra kojmaterial förstår ni).

Ovanför vårt Santex vikparti ska vi ha ett halvmåneformat fönster.

-Det kommer bli ett väldigt ljust och trivsamt vardagsrum :)

Här sätts den sista råsponten på plats.

Nu är det bara att spika fast allt ordentligt och sen ska pappen på :)

Vi vill gärna få allt tätt innan det kommer blötsnö på...

Mer takstolar :)

Jag hade lämnat bygget vid lunch dagen innan, men kunde inte låta bli att svänga förbi på vägen hem från jobbet.

Då var råspontluckorna på plats i sovrumsdelen :)

Dagen efter det var ännu en dag med strålande sol. 

Det behöver vi efter det långa mörkret.

Bygget gick framåt som bara den.
När vi väl var på plats hade det hänt massor.

Alla takstolarna är på plats i ryggåsdelen.

Det kommer bli ett härligt vardagsrum och kök med närmare 3,5 m i takhöjd :)

Baksidan...

...och framsidan :)

Takstolarna i ryggåsdelen är självbärande.

Vi kommer alltså inte behöva ha någon balk inne som bär upp taket.

Att komma förbi och se att det har hänt massor varje gång, gör att jag nästan vill bosätta mig i husvagnen för att inte missa något ;) 

Jag har inte lagt fram den idén för Martin än, undrar om jag skulle få honom med mig...

Takstolarna börjar komma på plats.

Nästa moment var att sätta upp takstolarna.

Först ritade dom ut, på stommen, var varje stol skulle vara. Sen spikade vi fast förstärkta vinklar, (med ankarspik) att fästa dom i.

Första takstolen ska upp, i hallen.

Jag sa till dom att vi ville ha taket uppåt...

Där är den första på plats!

Och den andra :)

Tredje...

Plutt-Martin ;)

Det är skönt att kunna titta ner på sin sambo ibland ;) Det händer inte så ofta för han är 190 lång och jag är bara 165,5.

Första stora takstolen lyfts på plats i sovrumsflygeln. Emil häftade dit vindpapp först.

Snart klart på halva huset :)

 

 

Här ska sovrumsflygeln fästas ihop med hallen.

 

Eftersom det blir en öppning där får takstolarna vila på en limträbalk. Lika blir det på andra sidan hallen, mot vardagsrummet. I övrigt bärs takstolarna upp av ytterväggarna.

 

 

Så var sista takstolen på plats över sovrumsdelen :)

Sen var det dags för mig att åka och jobba på Flügger.

Efter en sån solig och lyckad förmiddag kan man inte vara annat än nöjd :)

Stomresning.

Äntligen kan huset få börja ta form på riktigt :)

Något som gör alla glada är det här...

Vi har en riktig klippa på Floods Trä, Terry heter han.

Det är han som plockar och fixar med husen, ser till att allt kommer med och håller allmän ordning.

Nu hör det till saken att han är pedant ut i fingerspetsarna. Så på varje paket står det precis vad det är i :) 

Perfekt, spar både tid och energi!

Först snickrades väggarna ihop i sektioner.

Eftersom dom stående reglarna är färdigkapade i rätt längd gick det fort.

Vi lämnade dom själva en dag eller två och när vi kom tillbaka såg det ut så här.

Alla väggar är uppe förutom den som är hitåt på kortet. Det är i vardagsrummet, där vi ska ha ett stort skjutparti från Santex Uterum.

Helt underbart!

Husleveransen :)

Dagen som vi väntat på, drömt om och längtat efter -dagen för husleveransen :)

Dom skulle börja lasta på brädgården vid kl 8.00. Pappa skulle ringa när bilen åkte.

Vi satte igång att förbereda det sista, röja snö och irra omkring ;)

Jag, Martin, Emil, Camilla och Rex åkte på lunch.

Killarna fick sitta bak :p

Sen kom äntligen lastbilen!

Det var väldigt halt (och snöstorm som vanligt), flera bussar och lastbilar hade inte tagit sig upp för backen vid City Gross den veckan.
Därför var vi lite oroliga att han inte skulle ta sig till oss.
Det hade gått i 50 km/h mellan Gävle och Falun för det var så mycket snörök.
Men det gick bra :)

Martins föräldrar var där, Camilla och Rex var där och Tobbe JR kom förbi en sväng.

Tips: Christer och Emil (snickarna) var där också, eftersom det är dom som ska sätta upp huset var det bra att dom fick peka åt Kent var och i vilken ordning dom ville ha alla paket.

Vi började lossa själva bilen. Den ser rätt liten ut härifrån ;)

Tips: Det finns två infarter till vårt område, en precis vid oss och en några hundra meter upp.

För att få jobba ifred och inte riskera att skada någon hade vi ställt bilar i vägen så det inte gick att köra förbi.

Tur var väl det eftersom vi faktiskt tappade en pall med spånskivor.

 

Sen tog vi släpet.

Det är alltid lika spännande att vara med när det lossas.

Det kändes lite vanskligt när dom lyfte av alla takstolarna på en gång. Jag sprang runt som en hönsmamma och höll tummarna (=drog mitt hår). Det var så isigt på gafflarna och lite ojämn mark. Men det gick bra.

Det enda missöde vi hade var med spånskivepallen som vi tappade (tack och lov för att det inte var en pall med gips). Det får vi nog vara nöjda med, verkar dessutom bara vara en skiva som gick sönder.

Som min vän och kollega Johan på Flügger brukar säga: Det kunde varit värre.

Man blir frusen av att bara stå och titta. Camilla gick in i husvagnen och värmde fötterna, med Emils handskar :p

Undrar om han har bacillskräck. Det måste jag fråga...

Sen firade vi med tårta :)

Tobbe Senior kom förbi också. Rex var väldigt intresserad av hans tårtbit...

En laddning med paket, som väntar ivrigt på att få bli vårat hem :) 

Det blev lite sent, så vi ställde allt inne på garageinfarten så länge, så fick dom sortera upp allt noggrannare en annan dag (alltså hade vi egentligen Christer och Emil där i "onödan", men men, dom var till hjälp i alla fall och det var ju bra tänkt. Dessutom är det alltid trevligt att ha dom i närheten).

Då var det bara att börja bygga då :)

-Äntligen!